Skrivmaskin: så lämnar en nedtryckt tangent spår på papperet

En mekanisk skrivmaskin fungerar utan elektricitet: kraften kommer från ditt finger. När du trycker på en tangent lyfter en hävarm under tangentbordet via länkar en typarm (en stång med en gjuten bokstav i änden, på engelska typebar). Typarmarna sitter i en solfjäderformad korg och siktar alla mot en enda anslagspunkt. Strax före anslaget lyfts färgbandet, en tunn tygremsa indränkt med bläck, in mellan bokstav och papper. Bokstaven pressar det mot papperet som är lindat runt en gummivals, och ett spår blir kvar på papperet.

När du släpper tangenten drar en fjäder tillbaka typarmen in i korgen. Samtidigt släpper en mekanism som kallas spärrhjul (escapement) vagnen med valsen ett steg åt vänster, så att nästa anslag inte överlappar det förra. I slutet av raden ringer en klocka, och vagnreturspaken för papperet tillbaka till början och vrider valsen en rad. På en mekanisk trämodell ser du samma logik i hävarmar, fjädrar och vals, även om bläck och papper kanske bara är antydda.

Så flyttar maskinen papperet och byter till en ny rad

Papperet flyttar sig inte av sig självt. Det hålls av gummivalsen på vagnen (carriage), som flyttar en bokstavsbredd efter varje anslag. Utan det steget skulle alla bokstäver hamna på samma ställe.

• Spärrhjul och mellanslag. Tangentanslaget löser ut spärren: ett kugghjul eller en spärrhake släpper vagnen ett steg (med den vanliga stilen Pica ungefär 2,54 mm). Mellanslagstangenten tar samma steg utan att skriva.
• Vals och radavstånd. Papperet är lindat runt valsen och hålls av tryckrullar. När du vrider ratten på valsens sida flyttar papperet sig uppåt eller nedåt. Radavståndsväljaren på returspaken bestämmer hur många rader valsen vrids vid returen (en, en och en halv eller två).
• Vagnretur. När vagnen närmar sig högermarginalen ringer en klocka. Spaken på vagnens vänstra sida trycker du åt höger: vagnen går tillbaka till vänstermarginalen och valsen vrids samtidigt den valda raden. Så börjar du en ny rad utan att ta ut papperet ur valsen.

Leta på modellen efter valsen med vridratten, spaken på sidan och stället där vagnen kan glida. När du flyttar spaken eller valsen enligt instruktionen ser du vad som rör sig med dem: just där efterliknar modellen radbytet och pappersmatningen.

Varför typarmarna inte fick haka upp sig

Typarmarna samlas i en enda punkt. När två grannarmar lyfts samtidigt kan de haka upp sig mitt i korgen och måste skiljas åt. Därför gjorde både maskinen och maskinskrivaren allt för att bara en arm i taget skulle nå den punkten.

• Fjädrar. Varje typarm har en fjäder som drar tillbaka den in i korgen efter anslaget. Så länge vägen är fri kan nästa arm lyftas. När fjädern blir svagare eller armen kärvar ökar risken att de hakar upp sig.
• En anslagspunkt. Segmentet (bågen där armarna sitter) styr dem så att bokstäverna träffar samma punkt framför valsen. Det är en fördel för en rak rad, men också skälet till att två armar kan mötas i mitten.
• Tangentlayout. Den vanliga QWERTY-layouten uppstod på 1870-talet med maskinen Sholes and Glidden. Den förklaras ofta med att den skilde åt ofta använda bokstavspar så att närliggande typarmar inte lyftes samtidigt. Historikerna är inte överens om den ursprungliga avsikten, men att två armar hakade upp sig i en punkt var ett verkligt mekaniskt problem.

På modellen gäller samma regel i liten skala: trycker du på två tangenter samtidigt och typarmarna möts, ska du inte lossa dem med våld. Släpp tangenterna, skilj armarna åt enligt instruktionen och kontrollera att de går tillbaka fritt. Om mekanismen kärvar även med en enda tangent hittar du hur du letar upp friktionen i artikeln Mekanismen fastnar: hitta friktionen och åtgärda den.

Det här ser du på modellen: hävarmar, fjädrar och valsen

En mekanisk trämodell av en skrivmaskin visar inte skrivhastigheten på ett kontor, men den visar vilka delar som måste röra sig tillsammans. Vad din modell efterliknar framgår av instruktionen. Lägg märke till de här ställena när du tittar på den:

• Hävarmar under tangenterna. Titta från sidan eller genom en öppning i modellens kropp. När du försiktigt trycker på en tangent, följ vilken hävarm eller länk som rör sig och vilken typarm som lyfts. Rör sig något annat än du väntar dig enligt instruktionen, stanna och kontrollera fogen.
• Fjädrar. Leta efter tunna fjädrar vid typarmarna eller vid tangentens retur. När du släpper tangenten ska armen gå tillbaka av sig själv. Stannar den uppe är fjädern inte fasthakad, eller så kärvar något i dess bana.
• Vals och spak. Hitta valsen (eller dess efterbildning i trä) och spaken på sidan. Kontrollera enligt instruktionen om valsen vrids och om spaken flyttar vagnen eller efterliknar radbytet. Vissa modeller har också spolar som efterliknar färgbandet: se om de vrids när du trycker på tangenterna.
• Kugghjulsväxlar. Har modellen genomskinliga sidor eller en öppning in mot insidan ser du kugghjul som synkroniserar rörelsen. Vrid långsamt runt mekanismen och följ vilket hjul som vrids med vilket. Där kuggarna inte griper fritt i varandra uppstår friktion.

En liknande logik med hävarm och utväxling hittar du även i andra mekaniska ämnen, till exempel i artikeln Ånglok: så driver ångan hjulen och det visar modellen. Principen är densamma: kraften kommer från ett ställe, utväxlingen leder den vidare och du följer vad som verkligen rör sig.

Du kan till exempel titta på de här delarna på modellen Mekaniskt 3D-pussel i trä - Mekanisk skrivmaskin (Magisk version) ROKR LK703C. Enligt beskrivningen i butiken sätter varje tangenttryck utväxlingen och typarmarna i rörelse mot papperet; i modellen ingår en fungerande vals för att mata papperet, en spak på sidan och vridbara spolar som efterliknar färgbandet. Enligt uppgifterna i butiken har den 324 delar, en byggtid på ungefär 12 timmar och är avsedd från 14 år.

Vanliga frågor